Hej!

Jag mår bättre nu :') Tack alla som har stöttat mig och visat att jag verkligen finns på riktigt!

Nu ska jag ta ett stegt tillbaka och gå t gamla vänner :D

En bild som jag älskar ;)

Puss! nu ska jag luta mig tillbaka och njuta av min älskade sommar :D

Hej! Solen lyser ute och låt leendet på dina läppar växa :) Imorgon är det midsommar och det ska firas med glädje och minnen.
Jag vill önska dig en riktig bra midsommar :)<3 Trevlig midsommar och skrik Sverige så högt du bara kan för min skull :) Puss o kram trevlig dag :)

Vad är det för fel på mig? Vad är felet som gör att alla oälskar mig! Denna värld e skit!

Hej!

Sitter hemma helt själv... Min syster kommer hem om någon timme, då hon ska baka sen ska åka igen... Mamma är hos en kompis med Tindra kommer hem på söndag! Inga vänner svarar och jag sitter helt själv! Detta kommer ju bli en bra midsommar eller INTE! Kommer vara helt själv! Men jaja, hoppas att alla får en bra midsommar. Bara för att jag ska vara själv med fyra katter behöver ingen annan känna depp för det! Hoppas att katterna ger mig mycket kärlek så jag slipper gråta på midsommar iaf .. Det är ju sommar nu, det skulle bli min bästa sommar ever ... Men det blir mer tvärtom detta är den sämsta sommaren ever.. Om någon månad börjar det bli kallt ingen o den fucking fula äckliga tråkiga vintern kommern.. och jag får njuta av sommar helt själv med mig själv är det inte fantaskigt? Skulle inte ni vilja fira ett helt sommarlov med er själva? :D

Glad midsommar! :D

Hej!

pratade med Vanja lite.. Det hjälpte inget det blev bara värre :(

Mår skit jag lägger mig i mörkret nu.. i hörs senare!

Hej!

Vet inte vad jag ska skriva om så rubriken blev mubbad... Men suger på att välja en rubrik!

Jag faller i deperation vissa dagar! Det är hemskt obehagligt! Att va skit glad ena dagen sen andra dagen kan man bara se mörkret! Jag skulle vilja kolla upp om jag har en deperation men jag vågar inte säga det t mamma.. För varje gång jag ber om något så blir det inget av.. Jag kan inte lite på mamma.. hon har ljugit för mycket för mig, så jag vet inte när hon talar sanning längre.. Jag önskar att jag kunnde hitta någon jag är trygg hos, någon som jag kan krypa upp hos och gråta hos.. Om jag ändå kunde hitta någon jag kan vara tygg hos eller någonstans där jag kan känna mmig trygg!

Jag orkar inte sitta för mig själv på nätterna och låta alla tankar trakka ner mig.. Jag bär på så mycket som jag vill få ut men det finns inga ord för det jag vill säga! Önskar att någon kan läsa av mig! Kan ingen hitta mitt beskymmer?

Som jag sa idag t Jejje "jag hatar pappa" Jejje svarade "Du kan inte hata pappa rästen av livet" Klart jag kan göra det.. Han har gjort något väldigt dåligt och jag har svårt att förlåta det! Samma sak som min syster hon har gjort saker som jag oxå har svårt att förlåta! Jag har svårt att förlåta er! För att ni aldrig har funnits där och sen helt plötsligt kommer ni in i bilden och försöker visa att ni finns! Det skulle ni ha tänkt på innan ! Jag behövde er innan allt detta! Mamma har alltid funnits där! Hon har alltid försökt att räka åt! När syran var ute och röjde så försökte mamma stoppa henne på alla sätt för att hon gjorde fel.. Sen var jag där och kände mig onsynlig, mamma fortsatte att visa sig för mig med.. Hon gjorde allt för oss.. Jag blev uppfostra och hjälpte min sjuka mamma.. Medans syrran var ute .. Sen kom lille systern och mamma han inte med alla tre på samma gång, eftersom jag var skötsam och kunde klara mig själv så lämnade mamma mig åt sidan och hon slutade se mig.. Jag gick runt i huset som deras städerska.. Jag gjorde inget stort av det för jag visste att mamma är sjuk och hon behöver hjälp och jag måste vara den som hjälper.. Fast jag hjälpte inte.. Jag gjorde allt själv! Städade, maten nån gång ibland, onsynlig och rädd! Ja jag var rädd.. Jag var inte rädd för att mamma skulle skada mig.. Utan att mamma inte skulle klara sig.. Mamma låg på sjukhuset ofta! Jag växte upp sen på min 11 års dag flyttade vi hit där jag bor nu! Då jag träffade Vanja och Sofia vi lekte och hade roligt på dagarna jag började glöma bort det hemska hemma.. Men jag hade fortfarande tider att passa och sysslor att sköta! En dag sa Vanja t mig "Varför hjälper du diin mamma så mycket?" Jag kollade på henne och svarade "jag vet inte, har bara blivit så" Vanja börja säga t mig att jag ska säga ifrån.. Men det var lättare sagt än gjort.. För varje gång jag sa nej t mamma fick jag skuldkänslor och mådde skit dåligt!

Men efter ett tag kunde jag säga nej utan att få skuldkänslor och må dåligt! Livet började kännas lättare och mammas lilla ängel växte upp. Mamma blev sämre och jag blev t den jag är idag! Och mamma mår så dåligt att jag vet att hon kan dö när som helst Mamma ha legat på sjukhuset över 100 gånger :O Och nu när jag är den jag är så kommer hon hamna där fler gånger pga mig! Och en dag kommer hon vara för svag och flyga upp .. Och det kommer vara MITT FEL ! Jag fattar inte varför jag gör allt det jag gör? Varför är jag inte hemma och städar som förut? Varför är jag inte lika avslappnad som förut? Även om det skulle försvinna all tillit och allt goda i mig .. Varför var jag tvungen att bli den jag är idag?

Vad gör jag för fel? Jag måste kunna göra något rätt iaf? Eller är jag bara kass? Borde jag gå och dö? Borde jag fortsätta mitt lidande genom livet? Varför blev det såhär?

Många säger att jag är stark.. Jag kanske är stark men vad hjälper det?

Blivit mobbad hela livet, mobbad själv ångrar varje sekund av det, var en ansvarsfull ängel, är mer eller mindre kriminell, haft jobbig uppväxt, gömt alla känslor i flera år, gömt mig bakom lyckan, vart helt annorlunda, tänker inte som alla andra..

Borde inte skriva mera nu.. kommer bryta ihop snart! Och det tänker jag inte låta hända! Ska hålla allt inom mig för att bli den jag var förut en gång.. Den som var stark.. Ska börja träna och kämpa för att bevisa att ett offer oxå kan ändra sig och bli vacker!