Hej. sitter på bussen på väg till centrum. Jag skulle egentligen till södertälje för att kolla en grej. Men man måste först vänta på sabina så man hinner inte åka dit för kl:17.00 ska Emma träffa Tomas. Sen så ska Emma tydligen träffa sin pappa! Asså ingen fattar hur jag känner det.
Först har Sabina kille sen Joella sen Angelica och sen tog det slut för sabina men hon kan få kille närsom typ. Och nu har Emma typ en kille.. Vettefan om dom är tsm eller inte! och jag går här helt ensam. Pallar inte stå här ensam längre.. Ni har det roligt utan mig och ni behöver inte mig.. Kan lika gärna släppa taget om er för det kommer ändå hända förr eller senare. Hopplöst att gå o kämpa för något som kommer försvinna! Kan lika gå och kämpa för mitt egna kött än att kämpa för alla! Om bara någon förstod mig. Vad är det egentligen för fel på mig? Emma var hemma i ca 2 1/2 och "fick" någon... Joella fick någon hon som var så tyst och nu släppt taget lite.. Angelica fick en och har också släppt taget lite. Sabina har en på sin sida. Allt det gick så fort! vad är det som är så fel på mig? Det låter säkert som om jag är avendsjuk men egentligen är det en räddsla inom mig. En rädsla om att förlora min ända vänner som jjag kan vara mig själv med. Jag är inte bra på något! Jag är ful! Har inget självförtronde! Allt blir sämmre! Vet säkert inte längre vad jag vill!


Trodde att allt kunde lösa sig men nu vet jag inget. Allt bara försvann! Tron, Hoppet och Kärleken!